Infiltration eller markbädd är exempel på markbaserade lösningar för att behandla ditt avloppsvatten. En infiltration eller markbädd ska alltid föregås av en slamavskiljare, oftast en sk. trekammarbrunn.
Slamavskiljarens uppgift är att avskilja fasta partiklar ur avloppsvattnet, för att minska mängden näringsämnen i avloppsvattnet och för att inte infiltrationen skall sätta igen. En infiltration grävs ned i mark som kan avleda vatten. T.ex. sand, morän el. dyligt.
Infiltration kan liknas med naturens egen reningsmetod, som oftast är den effektivaste vid lokal avloppsrening. Ett traditionellt infiltrationssystem består av slamavskiljare, fördelningsbrunn där flödet delas upp i två strömmar med spridarrör i ett lager av tvättad sten ovanpå infiltrationsytan.
Slamavskiljaren tar hand om partiklarna och fett i avloppsvattnet och skyddar därmed infiltrationsytan mot igensättning. Slamavskiljaren måste slamtömmas regelbundet för att undvika slamflykt, dvs att slam går från brunnen till bädden.
I en ordinär infiltrationsanläggning är spridningen av vattnet över anläggningen inte tillräckligt bra. Därför erhålls ofta en dämning med sämre reningsresultat och eventuellt en igensättning som följd.
IN-DRÄN ersätter spridningslagret av tvättad sten och skapar en ca tio gånger större yta för biohuden att växa på. Modulens konstruktion medför att floran alltid har tillgång till syre, även när dämning i modulen uppträder.
Infiltrationsytans porer under modulen blockeras inte, samtidigt som de skyddas mot igensättning. Fördelningen av vattnet över infiltrationsytan blir också jämnare med en gynnsam effekt på reningen. Den sammantagna effekten av ovanstående egenskaper medför att infiltrationsytan kan minskas rejält.
Modulerna läggs i en rad efter varandra med ett spridarrör ovanpå. Hela strängen täcks med fiberduk och återfyllning sker med befintliga jordmassor. Någon fördelningsbrunn behövs inte eftersom anläggningen oftast görs i en sträng.
Till skillnad från en vanlig infiltration har en anläggning med IN-DRÄN alltid samma längd oavsett jordart. Det som varieras är istället infiltrationsytans bredd, från ca 0,6 m i grus till ca 5 m i lerig mark.
Kostnaderna för en komplett anläggning med vanlig infiltration varierar mycket beroende på de lokala förhållandena, medan kostnaderna för en anläggning med IN-DRÄN endast har en obetydlig variation. En IN-DRÄN anläggning kan byggas nästan överallt.
En IN-DRÄN modul består av en veckad biotextil som utgör bärarmaterial för biohuden. Mellan biotextilens veck finns distanselement av termoplast. Avloppsvattnet rinner ned i de fack som är öppna uppåt, passerar igenom biohuden och vidare ner genom marken. Biohuden försörjs med luft från de övriga facken.
Konstruktionen av IN-DRÄN ger större yta för biohuden vilket medför större säkerhet mot igensättning. Biohuden får en mindre tjocklek och har tillgång till syre även om dämning uppstår i modulen. Biotextilen utgör biohudens underlag istället för jordytan, vilket är bättre ur processynpunkt. Det vill säga, infiltrationsytan är till skillnad från traditionell infiltration skyddad mot igensättning av partiklar.
Med IN-DRÄN absorberas vattnet snabbare av marken vilket är gynnsamt ur reningssynpunkt och systemet är dimensionerat för långtidsbelastningsvärdet (LTAR).
Reningen i en markbädd bygger på samma princip som infiltration, men det renade vattnet avleds via en utloppsledning. Då t ex marken består av tät lera kan marken inte avleda allt vatten utan bädden måste förses med ett utlopp. Utloppet leds oftast till ett dike men ibland även ut i en dränering eller annan lämplig plats.
Med IN-DRÄN görs oftast horisontella markbäddar på en ganska stor yta för att maximera infiltrationen och få en säkrare hygienisering. Dessa markbäddar bygger inte så mycket på höjden och kan vara att föredra speciellt vid högt grundvatten eller då avståndet till berg är litet.
Oftast kommer då en mycket liten mängd vatten till utloppet. I vissa fall är en tät markbädd den bästa lösningen, t ex om enda möjliga placering är i närheten av dricksvattenbrunnar. För att minimera risken för förorening av vattenbrunnar läggs då ett tätskikt i botten på markbädden och allt vatten leds till en säkrare plats.
Då tätskikt används ska ett extra ventilationsrör placeras i bädden under IN-DRÄN modulerna för att säkerställa god syretillförsel för biohuden, eftersom tätskiktet hindrar syre från marken att komma in i bädden.
I områden känsliga för övergödning kan markbäddar kompletteras med en fosforfälla efter bädden. Man kan också fälla fosforn före bädden med hjälp av en fosforfällningsenhet (placeras inomhus) och flockningsmedel.
